Läs nummer
 
 

”Kanske får vi en Greta-effekt för amningen”

Zoom | Amning nämns sällan i samtalet om omställning, men det finns flera aspekter runt amning som har betydelse i en hållbar…
 

Skarp kritik mot ökade befogenheter för ordningsvakter

Radar | I maj 2021 presenterades utredningen om ett nytt lagförslag om ordningsvakter. I förra veckan började remissvar trilla in, bland annat…
 

Glöd– Ledare

Partiledarna vågar varken kritisera arbetslinjen eller konsumtionen

Jobben, klimatet, skolan och kriminaliteten var ämnena för Agendas partiledardebatt i söndags. Intressant nog är jobben inte längre bland de frågor som engagerar…
 

Energi

Besjälad skog i Botkyrka konsthall

Med älvor och balansträd i Botkyrka konsthall vill konstnärsduon Nasim Aghili och Björn Karlsson föra in magi i klimatarbetet. De…
 

Radar

De som har lite mer kan också göra mer för klimatet

Medelklassen i Sverige kan göra mycket för att driva klimatomställningen. Kimberly Nicholas vid Lunds universitet har identifierat fem roller där…
 

Radar

Omfördelning av covidvaccin kan förhindra upp till en miljon dödsfall

Samtidigt som flera höginkomstländer har ett överskott av vaccindoser råder det fortfarande stor brist på covidvaccin i fattigare länder. En…

God eftermiddag!

I vår andra del i serien om olika aspekter av föräldraskapet tar vi upp amningen. Att amma barn istället för att ge dem modersmjölksersättning kan göra stor skillnad för klimatet, det menar amningsforskaren Kristina Svensson.

– I en artikel i The Lancet, 2016, hade man räknat ut kostnaden för att framställa modersmjölksersättning, och den var stor! Dels behövs det massor av kossor, som behöver massor av betesyta. Det blir också förpackningar med ett ökat sopberg som följd och sedan det här med alla transporter, säger hon.

Att amma kan också ha positiva effekter på barns hälsa och skapar en starkare relation mellan mamman och barnet visar forskning. Läs mer i dagens Zoom.

I våras kom ett nytt lagförslag om ökad befogenheter för ordningsvakter. Bland annat föreslås att ordningsvakterna ska få rätt att göra sådant som bara polisen har haft rätt till tidigare, till exempel att kunna transportera omhändertagna och gripna, samt kroppsvisitera omhändertagna och gripna för identifikation. Några som är starkt kritiska till förslaget är Amnesty.

– När man delegerar ut mer och mer av det statliga våldsmonopolet till privata aktörer leder det till att det blir svårare för tillsynsmyndigheten att hålla koll på var och hur våldet utövas, säger Johanna Westeson, jurist och sakkunnig i diskrimineringsfrågor på Amnesty International Sverige.

”Den som är väldigt stark måste också vara väldigt snäll” skrev Astrid Lindgren. Något liknande skulle kunna sägas om vår klimatpåverkan, de som är rika har också större möjlighet att göra mer för att rädda klimatet. Kimberly Nicholas vid Lunds universitet har identifierat fem roller där de som har lite mer pengar, utbildning och inflytande än andra i världen kan göra stor skillnad i klimatarbetet. Det handlar om rollerna som konsument, förebild, investerare, deltagare i civilsamhället och påverkare i politik och näringsliv.

Läs också om hur rika länder bunkrar covid-vaccin, trots att många fattiga länder fortfarande bara har vaccinerat en bråkdel av sin befolkning och om utställningen Jangal i Botkyrka konsthall där duon Nasim Aghili och Björn Karlsson vill föra in magi i klimatarbetet.

Trevlig läsning!

 

 

Valdemar Möller