Kan en perenn revolution göra jordbruket hållbart?

Den stora majoriteten av spannmålsgrödorna är i dag ettåriga, men fleråriga grödor för korn och vete som ger stora skördar håller på att utvecklas. Forskare menar att dessa kan ge flera miljöfördelar för jordbruket – minskad användning av fossila bränslen, mindre jorderosion och minskat näringsläckage bland annat. Fördelarna ses av vissa, som Lennart Olsson vid Lunds universitet som så stora att de skulle kunna lägga grunden för en ny jordbruksrevolution, den perenna revolutionen. Ett skifte till fleråriga spannmålsgrödor skulle också öka kolinlagringen i marken enligt en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet – om detta och om löftet som perenna grödor bär på kan du läsa om i dagens nummer.

Fleråriga grödor skulle också kunna minska användningen av bekämpningsmedel. Den kraftiga ökningen av bekämpningsmedlen tros – tillsammans med klimatförändringarna – ligga bakom det faktum att bisamhällen i USA producerar mindre honung. Fler bin har under det senaste årtiondet producerat knappt 250 gram mindre honung per år. Samtidigt som bekämpningsmedlen är en bov i dramat är dessa enklare att hantera än klimatförändringarnas effekter och forskare menar att vilka grödor som odlas måste ses över för att säkra bin och andra pollinatörer.

Att ställa om ett samhälle sker inte smärtfritt. För att undersöka hur omställningsprocessen påverkar medborgare på lokal nivå har forskare gjort intervjuer med verksamma och boende i tre orter, Lysekil, Luleå och Slite. Ett mönster som träder fram i deras svar – trots att orterna har kommit olika långt i sitt omställningsarbete – är att många tycker att bördan för att ställa om inte har fördelats rättvist mellan stad och land.

Sjukdomen multipel skleros som angriper det centrala nervsystemet har olika förlopp och blir olika allvarlig för olika patienter. Nu har forskare visat att man genom att mäta en kombination av elva proteiner i ryggmärgsvätskan på en patient på ett bra sätt kan förutsäga hur allvarligt förloppet kommer att bli. Det betyder i sin tur att rätt behandling kan ges i tid till de patienter som behöver det.

Rätt behandling kan också myror ge. Åtminstone kan matabelemyran göra det. Abetarmyror slickar skadade myrors sår rena och stryker samtidigt på vätska från en körtel på sin egen kropp som innehåller bakteriedödande eller sårläkande komponenter i vad som beskrivs som en egentillverkad antibiotika.

Fetmakirurgi för unga är bra för den fysiska hälsan, men påverkar inte den psykiska hälsan, därför är det viktigt att unga som får sådan vård följs upp långsiktigt menar en ny studie, Naturskyddsföreningen och Skydda skogen har funnit fler än 3 500 fynd av naturvårdsarter i fyra hotade skogsområden i Jämtland och Västernorrland, och i slutet av januari arrangeras en hållbarhetsfestival i Värmdö.

Dessutom skriver Jiang Millington i dagens krönika om hur utvecklingen av den svenska vindkraften bromsas eftersom regeringen vill ersätta den med kärnkraft.

Trevlig läsning!

PS. Regeringen och Sverigedemokraterna har avskaffat presstödet och inför ett nytt, mindre stöd riktat till lokala tidningar. För Landets Fria Tidning handlar det om 246 000 kronor i månaden som nu har försvunnit. Därför har vi startat Omställarnas presstöd. Vill du rädda Landets Fria? Läs mer och bidra här!