Kan träden rädda oss?

Forskare i Kina lade märke till att trädens löv i städer verkade vara betydligt mindre angripna av insekter än träd på landsbygden och ville ta reda på varför. Nu visar Shuang Zhangs studie att mycket tyder på att gatubelysningen om kvällar och nätter i urbana miljöer påverkar bladens tjocklek och seghet. Ju mer belysning desto segare blad. Detta gör det svårare för insekter att äta bladen vilket kan förklara varför träd i stadsmiljö verkar klara sig bättre från angrepp. Samtidigt gör det att insekterna får mindre att äta med färre insekter som resultat:

– Lägre nivåer av växtätande tyder på minskad rikedom av växtätande insekter som i sin tur kan leda till mindre rikedom av rovinsekter, insektsätande fåglar och så vidare. Minskningen av insekter är ett globalt mönster under de senaste årtiondena. Vi borde vara mer uppmärksamma på den här trenden, säger Shuang Zhang.

Att träd binder koldioxid har länge varit känt. Men nu har forskare upptäckt att träd också kan ta upp växthusgasen metan. De gör det genom mikrober i barken. På det sättet uppskattas träd kunna ta upp lika mycket metan, eller mer, än vad som sker i jorden. Därmed kan trädens klimatnytta sägas vara tio procent större än vad som tidigare har antagits. Det innebär att fler träd är ett sätt att nå den 30-procentiga minskning av metanutsläpp som ska ske till 2030 i enlighet med klimattoppmötet i Glasgow 2021

– Våra resultat tyder på att nyplantering av träd och minskad skogsavverkning är viktiga åtgärder för att nå detta mål, förklarar Alex Enrich Prast, professor på Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet.

Träd står också i fokus när flera skolgårdar i Stockholm byggs om under sommaren för att dels bidra till bättre lekmöjligheter för eleverna, dels för att skänka skugga och svalka i en klimatanpassning av skolgårdarna som annars kan bli riktigt heta i varmt väder. Nu rivs asfalt upp för att ge plats för planteringar som ska komma på plats under höstlovet.

En glad nyhet i veckans nummer är att ett bi som har förklarats vara utdött i Sverige nu har återupptäckts. Det är köldblodbiet som har hittats och det i Blekinge. Detta trots att det tidigare bara har påträffats på Öland och senaste gången det observerades där var 1991. Det oväntade fyndet av köldblodbiet har gjorts inom ett projekt vid Lunds universitet som undersöker hur väl restaureringsåtgärder har påverkat Sveriges mest hotade biarter.

– Det är hoppfullt att hitta ovanliga och hotade arter. Nu när vi vet att de finns kvar finns det fortfarande en chans att restaurera deras livsmiljöer så att populationerna blir långsiktigt livskraftiga. Det ger en känsla av att det inte är för sent att vända utvecklingen. Vi fick själva lite ökad puls av detta, säger Maj Rundlöf, ekolog och miljövetare vid Lunds universitet och ledare av utvärderingsprojektet.

I det första numret efter sommaruppehållet hittar du också Elisabeth Sandersons intervju med en av världens främsta ickevåldstränare Per Herngren, som förklarar att grupper som jobbar med ickevåld fortsätter sitt arbete även under under krig.

– I både Ryssland och Ukraina finns många ickevåldsgrupper och många krigsvägrare gömmer sig undan tvångsrekrytering, säger han till Landets Fria.

På debattsidan frågar Palestinagrupperna i Sverige när den svenska regeringen ska reagera på att Israel har ”dödförklarat tvåstatslösningen”, och Linda Lindström anser att det är ”dags att låta grisar leva för sin egen skull”.

Dessutom: Malin Bergendal om att det finns stort stöd för gröna visioner i dagens ledare, och Gustav Fridolin om att kapitalismen är oförmögen att hantera klimatkrisen i dagens krönika.

Välkomna tillbaka och trevlig läsning!

Bella Frank, tf chefredaktör, Landets Fria Tidning

PS. Regeringen och Sverigedemokraterna har avskaffat presstödet och inför ett nytt, mindre stöd riktat till lokala tidningar. För Landets Fria Tidning handlar det om 246 000 kronor i månaden som nu har försvunnit. Därför har vi startat Omställarnas presstöd. Vill du rädda Landets Fria? Läs mer och bidra här!