Lieslåtter och lokala gräsrotsinitiativ

Lieslåtter är ett gammalt hantverk som allt fler får upp ögonen för. Att slå ängsmark med lie, och därefter ta bort det slagna gräset, håller marken näringsfattig vilket hjälper artrikedomen. Men lieslåtter kan också bidra till helt andra positiva effekter. Det menar Ingrid Engarås som är medlem i Bagisodlarna i södra Stockholm.

– Man går samman vissa tider på året och jobbar med marken på sitt område, historiskt sett har det betytt mycket för bygemenskapen som ett socialt kitt. Man ser skillnad och resultatet av sitt gemensamma arbete och det stärker människor som bor på en plats att göra något tillsammans, säger hon till Landets Fria som var med under Bagisodlarnas lieslåtter.

I veckans nummer kan du också läsa om en ny studie från Örebro universitet som visar att unga klimataktivister hyser stort förtroende för vetenskapen. Karin Gustafsson har granskat inlägg från Fridays for Future och Fältbiologerna på Facebook för att förstå mer om hur unga klimataktivister förhåller sig till forskning – ett förhållande det fram tills nu har saknats kunskap om.

– Dessa klimataktiva ungdomar ser vetenskapen som en självklar utgångspunkt för att förstå klimatproblem och som en lärare för sin egen kunskapsinhämtning. Den starka tilliten till vetenskapen ger dem en väldigt aktiv roll i att lyfta fram klimatförändringarna och mobilisera för förändring, säger hon.

I en annan studie har forskare tittat på vad som skulle underlätta för lokala omställningsrörelser att nå ut i högre utsträckning. Ett forskningsprojekt från Göteborgs universitet har intervjuat aktiva i Berlin och Göteborg, städer som båda bedriver ett relativt aktivt omställningsarbete. Studien konstaterar att lokala gräsrotsinitiativ kan bidra till omställningen på ett unikt sätt genom att skapa social sammanhållning, men att de kan behöva stöd för att verkligen blomstra.

– Kommunerna måste vara villiga att låta gräsrötterna ta plats, säger Rikard Warlenius, forskare på Göteborgs universitet som har lett projektet.

Dessutom: Gustav Fridolin om förändring i dumhetens och vishetens tid, och Felicia Wartiainen om att den omställning som orsakar miljöskador inte är grön.

Trevlig läsning!

Bella Frank, tf chefredaktör

Landets Fria Tidning får inte det nya presstödet utan endast övergångsstöd. I år innebär det 500 000 kr mindre i stöd än förra året och sedan minskar det varje år för att efter fem år vara nere på noll kronor i stöd. Vi har sedan tidigare inrättat Omställningsstödet för att fortsätta bevaka vår tids avgörande frågor som du kan bidra till här. Du kan också stödja oss genom att – om du inte redan gör det – gå in och läsa artiklarna på vår hemsida.