för att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter i Sverige utsätts de för omfattande diskriminering, enligt en ny rapport från Diskrimineringsombudsmannen. Bland myndighetens förslag till åtgärder finns att utreda språk som diskrimineringsgrund, och att inrätta en urfolkspolitik. Barn förbjuds prata sitt modersmål i skolan. Människor upplever att de utsätts för etnisk profilering av myndigheter. Trakasserier är vanliga, och förutsättningarna för att utveckla sin kultur är begränsade. Detta är några exempel på livsvillkoren för Sveriges nationella minoriteter, det vill säga judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar, enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Sverige står inför ett tydligt glapp mellan mål och verklighet: endast cirka 40 procent av de rapporterade arterna och 20 procent av livsmiljötyperna har gynnsam bevarandestatus, samtidigt som EU nu kräver att minst 20 procent av unionens land- och havsarealer restaureras till 2030. Det innebär att skydd, restaurering och skarpare ekonomiska styrmedel i skogslandskapet blir avgörande för att vända förlusten av biologisk mångfald. För att vända trenden krävs brett införda restaureringsåtgärder, tydliga styrmedel som premierar naturnytta och att skogsbrukets drivkrafter riktas om så att ekologiska värden långsiktigt gynnas.

De ultrarika frossar i lyxvaror och flygresor men tar springnota från klimatet. Ny rapport från Oxfam visar på en skarp klimatojämlikhet i Sverige. Medan de med lägst inkomster har minskat sina utsläpp, har de allra rikastes utsläpp ökat kraftigt. Siffrorna pekar på att det inte räcker att skruva i marginalerna utan att det kommer att krävas ett omfattande systemskifte. Och det är inga små förändringar som kommer att behöva genomföras för de superrika. För att vara i linje med 1,5-gradersmålet måste utsläppen från de rikaste 0,1 procenten minska med 99 procent till 2030 jämfört med 2022. För de rikaste 1 procenten krävs en minskning på 96 procent.